Logotype

Råstenar

Vid storskiftet i Tosätter som genomfördes under åren 1772-73 markerades Tosätters skifteslags yttergränser ut mot andra skifteslag med 28 namngivna råstenar. Vår mening var att råstenarna skulle få ett kapitel i boken om Tosätter. Av utrymmesskäl blev vi tyvärr tvungna att utelämna detta kapitel. Vi lägger i stället ut detta på vår hemsida: Karta med skifteslagets yttergränser markerade och råstenarna utmärkta med x- och – y kordinater samt originalsidan ur skifteshandlingarna från 1772 med 23 namngivna råstenar. 5 råstenar finns i en del av skifteshandlingarna från 1876 som är avskrivna i ett worddokument här nedan

Ur handlingarna vid Storskiftet 1772

Bild från originalhandlingarna år 1772-73

 

Avskrift ur handlingarna 1868

Vid laga skifte å nämde skog år 1868 af undertecknad samt vid undersökning och jemföring det visat sig att dessa kartor jemte Tosätters gamla karta och den nu till grund för laga skiftet inom Tosätter upprättade nya kartan öfver Wester åcka sammanstämmande och öfverenstämmande visar råsträckningen emellan Löfsten och Westra Redsjö holmen, beslöto vederbörande att rågången skall å marken utstakas i sammanhang med skiftesutstaknigen i Wester åcka efter kartornas visning samt det förstörda råmärket å Westra Redsjö holmen ånyo uppföras.

Angående rågångarne i allmänhet omkring Tosätters hemego- och fäbode områden, hvaremot i öfrigt icke förekom vidare anmärkning än att de äro mer och mindre igen vuxna, skulle här intagas följande beskrifning, såsom till alla delar ännu gällande:

”Rörens beskrifning Omkring Hemegoområdet" 

No. 165. Åkänges Vadsten, en liten jordfast med en lös uppå liggande sten; begge oformlige och utan visning; här vidtaga Svedja och Åkre samfälda skogsmark, följande förbi.

No. 166. en uti en Båtsmanstägt liggande stor och ojämn jordfast sten, Skorrstenen kallad, af ordsak att deruti synes på vestra sidan 13 skoror uthuggne, som förmenades betyda 13 grannar i Tosätter Vedmora och Brännmo: Härifrån till

No. 167. Kolmo Visen, nu en aln hög, l dito bred, ½ do. tjock, mest fyrkantig och lös uppå en jordfast sten stående mindre sten, hvaraf, ingen säker visning kan tagas, är belägen öster inom en stor jordfast sten och Landsvägen.

No. 168. Iggelbo häll, en oformlig sten, ej långt öster om en brant backe i stenbunden mark, lös på en annan jordfast sten liggande, är flat ofvanpå samt 5 qvarter lång, 2.1/2 dito bred och 3 dito hög.

No. 169. Bogträds röret, vid en hälla, 5 stenadt och ordentligt, nordost om Stormyran beläget hjertestenen 5. qvarter hög och spetsig uppåt- 3 qvarter bred ner vid Röret,- som är omkringlagdt, är rundaktigt på östra och flat på vestra sidan, visar med sidostenarnes tillhjelp S. S. O. mellan Svedja och Vestmyra och n. nv. emellan Tosätter och Svedja egor. Här slutar sig ofvannämde egor och Westmyra egor vidtaga och följa förbi

No. 170. Fiskesten, en liten från landet uti Ångersjön liggande kullrig sten vid pass 2 alnar ofvan vattenbrynet och vidare öfver sjön till,

No. 171. Svarttjernshällen, en nordost om och straxt inom Svarttjernsberget med några runda stenar fastskolad fyrkantig visesten, står fast, är 5 qvarter hög och en aln bred, visar efter dess flesta sidor s.o. och n.v. Här sluta Vestermyra egor och Bölans bys skog vidtager, följande förbi,

No. 172. Alboga sten, en medelmåttig stor jordfast sten vid stora Landsvägen, hvarest Norr Bessjö fäbodeskog börjar, följande till

No. 173. Fågelhälls visen, en norr om och nedom branten af berget Fågelhällan stående visesten, 5 qvarter hög, har en flat sida i vester, hvarefter den visar norrut, men är ojämn på östra sidan och en aln bred ner vid berget, vidare till

No. 174. Bessjö storsten, en 5 alnar hög och 8 á 10 alnar bred, jordfast sten, flat ofvan uppå, står vid fäbodevägen till Bessjö, och varvid berörde fäbodeskog sig slutar och Boda hemskog vidtager och följer till

No. 175. Svedsrå en mellan några jordfasta stenar i stenbunden mark stående hvasskantig sten, 1.3/4 alnar lång, 1.1/4 do. bred, visar tillbaka på Bessjö storsten efter den öfre hvassaste kanten.—

No. 176. Korsved visen, en flatsidig sten i en gärdegårdslycka, med många storro och mindre stenar omlagd, visar linien till

No. 177. Borrträdet, en förtorkad Tall, tätt invid och på östra sidan af Stor Öfverkiernen

No. 178. Hästmannen en2.1/2 aln lång sten, 3/4 aln der han är bredast, spetsig men något rundaktigt framåt, ligger kull, men står litet upp med den spetsiga ändan, hvarmed han visar på Borrträdet, är belägen på en slät berghåll i branten af östra sida i Hässjöåsen och är med några stenar omskolad. Boda egor sluta sig här och Öster Åcka fäbodeskogs egor vidtaga till

No. 179 Hessjeåsen, en högre upp på sistnämnda höga berg Hessjeåsen stående och med fyra stora stenar omskolad visesten, 1,1/4 aln hög, l do. bred, hvartill Känna fäbodesskog stöter uti en kil och Änga skogsmark vidtager, emot hvilken denna sten visar linien till

No. 180 Galten, en vid ändesrålinien lös liggande 2.1/4 aln lång fyrkantig sten, af liknelse nästan som en likkista, visar efter den öfre ryggen linien tillbaka till 179 och fram till

No. 181 Kärringrån, en omkring 3 alnar hög oformlig jordfast sten, derest sistnämnde egor sluta och Oppänge, Bro, Östby och Nygårdens samfäldta mark vidtager, följande förbi

No. 182. Brännmo visen, en vid mätningen nedsatt och i jorden fastskolad sten vid Brännmo husen till 165 Åkänges wadsten igen.

 

Rösebeskrifning omkring Öster Åcka fäbodeskog.

Vid ofvanförde rör Hessjeåsen 

No. 179 vidtager känna fäbodeskog till

No. 183. Svarttjernsrå, en liten stenröse emot Wester Åcka med en lös vise sten uti, 1/2 aln hög och lika bred, belägen straxt söder om Mössbo vägen.—Härifrån emot Vester Åcka skogsmark öfver Bottenängestjern och Åcka sjön till

No. 184 Fiskesten, en stor jordfast sten der Tholåcka fäbodeegor vidtaga följande öfver sjön till

No. 185. En i stenbunden mark stående vise, och vidare till

No. 186. Stormyrrån, af två emot hvarandra lutande större hällar, som mättes ofvanmed kanterna och visar fram till,

No. 187. Vätås rån, en trekantig vise 1 aln hög, 1/2 dito bred, 1/4 tjock med lösa stenar omkringliggande.--- Vid sist bemälde rör tager Boda hemskog vid och följer till

178 Hästmannen, som för omrört är.

Vedmora den 10 September 1773 Frants Girolla”.

Vester Åcka fäbodesskog inneslutes af följande ostridige rågångar, dervid dock bör observeras hvad här ofvan är utmärkt om råpunkten Vestra Redsjö holmen, neml. emot Öster Åcka fäbodeskog ifrån förrut anmärkte råpunkten Fiskesten öfver Åcka sjön och Bottenängs tjern till Svarttjerns rå, derifrån emot Poppo Fäbodeskog genom och förbi röset vest på hällorna till östra Redsjö holmen, derifrån emot Redsjö No. 1 skog till Vestra Redsjö holmen, derifrån emot Nilsbacka hemmanets och Mössbo fäbo valls skogsmark till Löfsten, derifrån emot Grängsjö bys skogsmark genom Blekehälls rörstvenne råpunkter till förut anmärket Fiskesten.

  • 14. Som vid sammanträdet den 8 sistl. Maji, vid bestämmande af delningsgrunden för intressenterna uti Vester Åcka fäbodeskog, beslut fattades att utmål för hålldamm vid Åka sjöns utlopp skulle afsättas och beräknas på Boda Bruks hemman Boda, Nis. 3 och 4 om Bruksegaren kunde visa sig hafva laglig rätt till nämde hålldamm men i annan händelse på hela vallaget, så tillspordes Herr Brukspatron Ekman om eganderätten till mera nämde damm nu kunde visas, men sade han sig detta icke kunna göra, tagande han dock för gifvet att icke någon ville eller kunde bestrida Bruket rättigheten dertill.

Efter en längre öfverläggning härom bestämdes slutligen att utmålet, som skall utgöra 1/2 tunnland eller 2,80 qvadratef, skall beräknas på hela vallaget med andel för hvar och en deri i likhet med hvad hvar och en har del uti hela området samt angående sjelfva dammen vid makt, men om Bruket af en eller annan ordsak skulle upphöra med underhållet af densamma och låta den förfalla eger fäbodelaget att öfvertaga

vården derom, kommande dock i båda fallen vattnet i Åcka sjön icke att få uppdämmas vidare än förr brukligt och genom märken bestämdt varit och är.

  • 15. Svedja No. 1 Anders Andersson hemställde, huruvida icke meningen hvar vid föreningens, angående delningsgrunden, bestämmande inom Wester Åcka fäbodelag,, att den som hade mindre inegor än hvad som belöper på honom i förhållande till hans andel i hela området skulle derföre ersättas med motsvarande odlingsbar jord och om så icke varit eller om ändast afseendeffästatt på ersättning i skogsmark tunnland för tunnland i uppskattning så yrkade han en ändring härutinnan, emedan i annat fall Svedja byamän som, jemfördt med vallagets öfrige delegare, hafva den minsta ägovidden, skulle blifva mycket lidande.--- Efter mycket ordande härom och sedan Brukspatron Ekman förklarat sig villig öfverlämna Brukshemmanens inegor i Westeråcka till Svedja byamän emot wederlag i skogsmark, uppskattadt tunnland för påstående i detta falla och öfverenskoms att Bruksjorden öfvertages af Svedja No. 1 och sub 1 emot vederlag i skogsmark kommande dock Svedja sub 1 att icke öfvertaga mera af denna jord än som i uppskattning motsvara Svedja No. 1s gamla vallega, hvilken skulle af Svedja sub 1 öfvertagas: dervid dock Svedja No. 1 fästade det hvilkor, hvilket äfven af sub 1 godkändes, att sub 1

försätter i lika godt skick, som No. 1.s nuvarande ega sig befinner, det deremot svarande vederlaget af Bruksjorden af Svalarne antingen på östra eller vestra ändan af skiftet.

I sammanhang med förstående hemställde undertecknad huruvida icke nödigt vore att före delningen för gemensam räkning undantaga en remsa skogsmark omkring inegorna för undanhållande af skogen ifrån egorna m.m. hvarmed alla förklarade sig nöjda, med undantag af Brukspatron Ekman och Handlanden Söderström, hvilka, erkännande undantagets behöflighet dock icke deruti ville deltaga, den förre derföre att han hädanefter icke kommer bruka några egor vid Vester åcka och den sednare derföre att det låg i hans intresse att få den honom tillkommande andel i skogsmarken utbruten i ett sammanhang och på ett enda ställe. Efter vidare samspråk härom bestämdes att skogsmark skall afsättas omkring egorna till en bredd ifrån de ytterst utskuttande haghörnen, hvarimellan räta liner uppdragas, af 100 fot, äfvensom att i detta undantag skola deltaga alla, med undantag af Boda No. 3 och 4 samt Handlanden Söderström för sin andel i hemmanet Tosätter No. 7 äfvensom N0. 10 efter den delningsgrund, som i och för delningen i Vester Åcka är bestämd och inom Tosätter kan blifva bestämd.-

 

herr Brukspatron Ekman anmälte, att Långvinds Bruksegare hade genom köp af Tosätter No. 1 tillhandlat sig på femtio år egan Myrviken, belägen inom Myra bys inegoområde, hvilken ega han önskade få sig tillbyta emot vederlag, der det bäst kunde passa sig, som t.ex. i Wester åcka eller Tolåcka inegor, hvilken anhållan Tosätters byamän med gåfvo med hvilkor dock att vederlaget lämnades uti hemegorna. Vederbörande träffade slutligen det aftal att bytet skall ske i sammanhang med skiftesläggningen uti Tosätter och vederlaget hällst tages uti Bodlacks egotrakt,

öfverlämnade dock ömse sidors egare åt undertecknad att vid skiftesuträkningen inom Tosätter närmare bestämma detta, börande dervid förnämligast afseende göras på att få någon skiljolinia emot Boda bruk uti mera nämnde egotrakt rättad.

  • 17. Som Tosätter No. 10, enligt karta och handlingar i öfrigt angående storskiftena uti Tosätter och Boda, eger att af den sednare byns fäbodesskog Tolåcka, hvarest Tosätter No. 10 äfven enligt samma storskifteshandlingar har och brukar föbodeinegor, erhålla 20 Tunnland skogsmark, så framställdes nu fråga om nämnde skogsareal vore å marken utbruten, hvarå No. 10 och flere af delegarne svarade ja men Brukspatron Ekman att han derom icke hade sig något bekandt.

Brukspatron Ekman företedde kartan utan beskrifning öfver Tolåcka Fäbodeskog, upprättad år 1772 af Salomom Bidenius Esping, å hvilken karta ett skifte syntes vara utlagdt efter östra sidan af skogen eller efter rån emot Öster åcka utmärkt med No. 7, sträckande sig detta doch icke efter hela längden, af denna råsträcka eller fram till rån emot Norr boda hemskog, utan slutande sig vid stor myr berget, bredare emot berget än ner vid sjön, hvilken trakt af Tosätters byamän igenkändes och erkändes hafva hela tiden sedan storskiftet blifvit brukad af Tosätter No. 10.- Som af denna utbrytning vill synnas, att endast afseende fästats å duglig skogsmark samt genom bibehållande af densamma onödiga knän i rågången skulle bildas, så föreslog undertecknad att vid skiftesläggningen inom Österåcka fäbodeskog så förändra läget för nämde 20 tunnland i så måtto, att de samma utlades i ett skifte efter rågången emot Öster Åcka ifrån Norr Boda rån ner till Åcka sjön, med lika bredd på båda ändarne, dervid dock den del af Stormyrrberget, som kommer att falla inom nämde skifte, bar, såsom vid storskiftet inom Tolåcka fäbode skog icke beräknadt och hafvande ringa eller intet värde, endast såsom impediment betraktas, hvilket förslag af Brukspatron Ekman och Tosätters byamän medgafs och godkändes.

  • 18. Som vid det förrättade storskiftet å Bessjö fäbodeområde emellan Åkre No. 1 å ena sidan och Wedmora No. 1, sub 1 och sub sub 1 samt Tosätter No. 2 och sub 2 å andra sidan en trakt omkring vallegorna och husen, 40 Tunnland 6 kappland stor, blifvit lämnad odelad till gemensamt begagnande, så förekom nu att bestämma Tosätters man tagit del i hela skogen, hvadan således, då beskrifningen öfver storskiftet å skogen utvisar att Åkre No. 1 erhållit 349 Tunnland 10.2/3 kappland och Wedmora No. 1 och sub 1, först nämnde 1/3 del och de sednare 2/3 delar uti det hela samt vid sedan verkställd delning emellan Wedmora och Tosätter skatten utgjordt delningsgrund, Tosätters andel i merberörda samfällighet utgöres af delaktighet i två tredjedelar deraf för 11 öre 12 penningsland, jemfört med Wedmora Nis. 1 och sub 1.s samt Tosätter hela No. 2.s gemensamma skatt 20 öre 4 ½ penningland. Angående utbrytningen af nämnde andel voro alla af den åsigten, att det dels vore af behofvet påkalladt att allmänningen hädanefter som hitintills begagnades gemensamt för det engång afsedda ändamålet och dels att någon delning derå icke låter sig göra med bibehållande af allas rätt hvarvid äfven förrättningmännen läto bero.

 

 

  • 19. Af handlingarne angående den gamla skogsindelningen inom, då i samma skifteslag varande Wedmora och Tosätters byar, synes att en större allmänningstrakt å hemskogen, klapperstens allmäning kallad, blifvit, i anseende till dess dåliga beskaffenhet, lemnad odelad med andel deri för hvar och en efter skatt, hvarföre och då af behofvet påkalladt är: ej mindre, att vid nu för handen varande laga skifte inom Tosättersbyarne blifva skiljde åt i denna samfällighet än och att rågången emellan byarnes hemskog, som nu går i flera knän och krokar blifver rättad, undertecknad föreslog att Wedmora man med denna sin skogs andel inom Tosätter skulle i laga skiftet ingå och få detsamma utlagdt efter rågången emellan Wedmora bys hemskog och mer omnämnde Klapperstenssamfällighet, då båda ändamålen kunde vinnas, hvilket förslag af de närvarande antogs och gillades.
  • 20. Frågan angående omläggning och reglering af fremmande byars utjordar inom skifteslagets områda, till vinnande af ömsesidig förökad beqvämlighet, förekom härefter till behandling hvarvid Tosätters byamän anmäldte, hvad äfven förrättningsmännen under mätningen och graderingen varit i tillfälle, att i akttaga, neml. att Åkre No. 1 inom Tosätters fäbodeegor uti Bessjö har en egoteg, hvilken de vid skiftet önskade få förlagd efter vestra sidan af Tosätters egor därstädes, att Bro No. 1 och sub 1 inom skifteslagets område hade, hvar för sig tvenne utjordar, en uti Trammyran och en uti Bondeänget, hvilka de önskade få reglerade på så sätt att de sammandrogs på ett ställe neml. uti Brännmo åkern emellan Tosätter och hemmanet No. 10 eller Brännmo hemmanets skatteegor derstädes, samt slutligen att Östby No. 2 äfvenledes uti Tranmyran har en utjord, som de önskade få förlagd i närheten af Brännmo och den föreslagna vederlagsjorden för Svedja No. 1 och sub 1.

Vederbörande utjords egare, uppmanade att sig häröfver yttra, förklarade: Åkre No. 1 Olof Brolin, att han, ehuru det vore med hans fördel mera öfverensstämmande att begagna sin förrut innehafvande jord uti Bessjö, såsom varande numera försatt uti godt skick och häfd, ändå, för att gå Tosätters byamäns önskan till mötes och inseende att desamma af den föreslagna regleringen kommer att hafva stor nytta medgaf hvad som föreslagit blifvit, för så vidt det rörde hans utega. uti Bessjö fäbodar, likvist under det uttryckliga hvilkor att han får ersättning för bättre häfd och hjelp till flyttning af lada.

Bro. No 1 Handlanden J. O Söderström att han för sin del icke på några hvilkor, ville medgifva någon förändring uti läge för sin utjord uti Tranmyran af ordsak att han derpå skulle blifva lidande, ty dels kunde han icke få något vederlag, som för honom kommer i lika godt läge och dels kunde han icke få något vederlag, som för honom kommer i lika godt läge och dels hade hans ega i Tranmyran, såsom bestående af växtlig myrjord, den der numera icke behöfde mycket arbete och kostnad för att lemna rika skördar, för honom, såsom boende långt derifrån, ett särskildt värde hvarför han icke kunde godtgöras;

Svedja No. 1 Anders Andersson och sub 1 Nils Borin att de hälst önskade att få behålla sina egor i Tranmyran orubbade, såsom hvarande för dem i bästa läge liggande och om detta icke låter sig göra det de måtte få vederlaget på något annat ställe än vid sina andra utegor inom Tosätter neml. uti Bondängen, emedan denna egotrakt årligen är besvärad af vattenöfversvämning dels ifrån Tosätters ån och dels af ett genom egotrakten löpande större utfallsdike eller bäck och desutom växer derstädes ett foder, som icke nötboskapen vilja äta samt slutligen att genom den föreslagna vederlagsjorden löper en kärrväg till Brännmo gården, hvilken i all framtid kommer att förorsaka dem ett stadigvarande men;

Östby No. 2 Sven Hindriksson att han hälst ville bibehållas vid sin gamla jord dels för lägets skuld och dels för dess beskaffenhet af sjelfväxande äng, hvilket för honom, såsom långt aflägset boende hade ett särskildt värde, hvarjämte han förenade sig med Svedja No. 1 och sub 1. uti anmärkningen att å de föreslagna vederlagsjorden växer ett foder som

Tillbaka